Bror, det var en gång den finaste guzzen i hela förorten. Den här bruden var chok tajt med sin mormor yao. Jag svär den här mormoren klippte värsta zahta röda luvan till henne. Hon har alltid på sig den, walla hon skyddar den med sitt liv. Alla känner henne som ''guzzen med den röda luvan'' ja svär.
-''Rööööööödluvan, du måste gå till din mormor, hon är fett sjuk! Jalla ta spriten och bullarna och spring till din mormor'' sa rödluvsbrudens morsa.
-''Ja svär morsan, ja ska inte göra dig besviken'' sa rödluvan och gittade.
När guzzen hade kubbat typ halva vägen joinade värsta vargen.
-''Eyy rödluvan'' sa vargen
-''Shoo broschan'' högg hon tillbaka, guzzen va inte rädd för vargen eller aina, du vet.
Vargen värsta förhörde henne, det var som att han yani tänkta äta upp henne.
-''Chilla bruuden, relaxa! sa vargen
-''Bror, du har rätt jag chillar en stund och sen går ja'' svarade rödluvsbruden och ba däckade på en bänkish.
Så den här vargen, han var tväär hungrig län, ja svär. Så han tänkte broor, jag käkar mormoren och rödluvsbruden. Stackars mormor, ja svär hon låg i vargens mage. Vargen baxade mormorens kläder och softade i hennes sängish.
Rödluvsbruden kom från ingenstans du vet och liksom började kämpa sig mot sin mormor. -''Laaak shoo mormor, sheet mannen vem har möblerat om ditt ansikte?''
Sen jag svär på morsans död att vargenba hoppa på henne, han åt upp henne heeeel ba. Det var knas mannen. Som tur va så hittade farbror blå vargen i mormorens kläder, så han tänkte så, det är inte mormoren. Sen sweiden skärde upp vargens mage och räddade guzzen och mormoren. Vargen ba dog, fett keff.